Komplex men viktig fråga. Jag ser det så här: Om min arbetsgivare ger mig i uppdrag att dra i gång och verka på en plattform, eller att jag gör det inom ramen för ett eget projekt inom vilket arbetsgivaren betalar för min tid – då äger de mitt arbete och min plattform.
Doktor Spinn däremot är ju privat och inte skriven på arbetstid. Man skulle kunna argumentera för att kunskaperna som förmedlas tillhör min arbetsgivare, men det blir ju bara fånigt. Om det är någon kunksapsöverföring som är relevant så är det den som jag tar med mig från bloggen till mitt dagliga värv.
Sedan att jag “bygger mitt varumärke” på en privat plattform anser jag inte vara märkvärdigare än att jag gör det i alla mina relationer, dvs. så fort jag öppnar munnen och talar med annan människa. Min poäng är att det ju liksom inte går att låta bli att skapa en uppfattning hos andra om vem man är.
Överlag så är det en kommande fråga för många arbetsgivare – hur hanterar vi att anställda har egna plattformar?
Fredrik Strömberg belyser en viktig problematik.
Som jag poängterat i en tidigare kommentar, så är det bättre att jobba med nyhetsmedierna än mot dem. Och även om man tror sig kunna arbeta runt dem, så är det ostrategiskt att bygga en fiendebas där ingen behöver finnas. Så med andra ord är jag helt på Calandrellas kloka linje i den här frågan.
(Jag har egentligen lovat mig själv av tidsskäl att inte fastna allt för djupt i PP igen, men det är svårt att helt låta bli!)
