Jag har lite dåligt samvete för att jag klagade på Björn Mellstrand och JMWs årliga flipp-lista utan att vara konstruktiv. Så i all enkelhet kastar jag upp en alternativ minilista:

PR-flippar 2009

1. Anders Borg med rådgivare
Som Björn Mellstrand skriver – “den tuffaste konjunkturen i mannaminne”. Ändå har vi fortfarande förtroende för den sittande regeringens hantering av statskassan. Trots att de tidigt anklagades för att sakna den socialdemokratiska dugligheten att styra ett land. Trots hela arbetarrörelsen i opposition. Och i stormens epicentrum en minister med hästsvans. Inget annat än en stor eloge till det ständigt pågående PR-arbetet kring Anders Borg.

2. Spotify
Jag är så imponerad av Spotifys lågfrekventa, lågmälda, strategiska kommunikationsarbete. Istället för att pumpa ut innovationer i parti och minut lanserar Spotify en funktion i taget och ser till att alla är med på båten. Allt för att inte skrämma i väg sina samarbetspartners.

3. Piratpartiet i EU-valet 2009
All marknadsbudget till valsedlar. Uträknade och utskällda av etablissemanget. Teknokratiska nischfrågor. En bas av outsiders, teknofiler och excentriker. Men med hjälp av relationsbyggande i horisontalplanet, levande diskussioner och en sjuhelvetes länkkraft gick det ändå vägen. Kommunikation 2.0.

Bubblare: Emanuel Karlsten
Det borde vara omöjligt att vara så ung men ändå så mogen kommunikativt. Så klok och fin även i de svåraste av ämnen och i sin roll som redaktör för den kristna tidningen Dagen, en tidning i en annars så konservativ värld. En penna i klass med Mildners och ett engagemang för transparens och dialog i både teori och praktik – belöningen i form av ett fint jobb på Expressen är kronan på verket.

PR-floppar 2009

1. Kommunikationen kring svininfluensan
Vad är det egentligen för något, svininfluensan? Varför ska jag vaccinera mig när så många säger att de blivit sjuka av själva vaccinationen? Vad händer om inte alla vaccinerar sig? Vadå, svin? Vem ska få och vem ska bli utan? Vem går före i kön? Rykten hit och dit. Någon tappade helt enkelt bollen i den här frågan.

2. Den norska Nobelkommittén
Effektsökeri var ordet. Att utse Barack Obama till fredspristagare innan han ens har hunnit uträtta något devalverar prisets trovärdighet och sätter dessutom världens mäktigaste man i en mycket pinsam situation. Kommittén hoppades antagligen på förhand att kontroversen skulle ha positiva PR-effekter, men det blev tvärtom.

3. Företagen på den sociala webben
Det har varit svårt att lyfta fram bra case, mest för att det varit ont om dem. Det har funnits en oförmåga att göra sig själv till en del av det sociala ekosystemet på webben. Istället har det satsats på kortsiktiga marknadskampanjer, lustifikationer med svag varumärkeskoppling och kanske värst av allt – företag vars representanter på den sociala webben inte kan agera i handling på den kritik som förs fram.

Bubblare: Motståndet emot Sverigedemokraterna
Visst måste vi kunna argumentera bättre än att försöka tysta ned dem medelst censur och ignorans? Eller enstaka demonstrationståg som handlar lika mycket om att störta kapitalet och befria Palestina? Fan, ge mig en budget och ett gäng smarta, engagerade människor så ser vi till att Sverigedemokraterna hamnar i det ljus de förtjänar och framför allt – utanför riksdagen.