Spinns Smurftips

Veckan som gick – Vecka 43 #SSBD
Min tur att köra veckopostningen.

Söndagstips 10/10/31 – Sverige runt i sociala medier
Grymt format signerat Hans Kullin.

Aktuella tjänster | PrimeLab
Nya spännande Prime-jobb.

Simon Strand's LinkedIn Recommendation
“I have met Jerry on the web, through blogging and e-mailing, and I have met him over beers, on premium-establishments across the beautiful town of Stockholm. Which is a really great city, you should go here. Thus, as you might understand, my experiences and perspectives on Jerry are very comprehensive. And they are good ones. I have met a lot of PR experts and pseudo-experts, perhaps a 350, and among them I’d say perhaps 200 are the pseudo-kind-of-experts. Jerry is not though. He is a kind of person that always have interesting, high-dense content and sharp answers that are always delivered wrapped into the sympathetic and clever manner of his. He is a rare combination of expert and consultant. It is common that you have experts that can tell you a lot of importance or you have consultants that are stupid and can’t tell you anything of importance but at least they know how an organization works, how to smile at meetings and how to implement insights and ideas that experts come up with. Jerry can do both. None of his brain-halves are paralyzed.

Jerry is on a very senior level for someone at the age of 31. I can explane that. His manner, his intelligence, his experience and his very extensive trans-atlantic, pan-european network resembles those of a 60-year old communications professional in the premium segment. But if we look at the fun-to-hang-out-with-parameter instead, he is more like 28 which is, approximately, the peak figure in that category.”

Simon Strand tar LinkedIn Recommendations till en ny nivå och gör det till en konstform. Bägge hjärnhalvor tackar så mycket! :)

Så jag säger: Tack för musiken
Fin nostalgitripp!

Att länka, är det fult ett fint?
En del har resonerat kring detta. Och visst är det så att länkar har blivit en sorts valuta. Alla medieblänkare – och jag är en av dem – har ju en stor hjälp av att länka ut. Det sorterar åt andra, förvandlar bloggen till en hubb, driver trafik till människor som lagt tid och energi på att skapa värdefullt innehåll och i förlängningen länkar (och kärlek) tillbaka och – vips! – så har vi en god spiral.

Det är klart att jag – och alla andra blänkare – förstår det här.

Om det är en strategi? Låt mig vända på frågan: Hur orkar någon hålla kommenterandet uppe år ut och år in? För min del bottnar det i min egen omvärldsbevakning. Den är viktig för mig; som konsult är jag ingen om jag inte hänger med och kunskap allena räcker inte heller – jag måste sätta mig djupt in i det som sker, vrida och vända på det, fundera och finna slutsatser. Att kommentera särskilda skeenden av särskilt intresse för mig hjälper mig att göra just det.

Att kommentarerna sedan hamnar här på bloggen handlar egentligen bara om en inställning i ett WordPress-plugin. Jag kan stänga av den, men jag skulle fortsätta att sammanfatta mina tankar i skrift. Men varför inte ha funktionen som postar mina tankar påslagen? Allra minst ger det lite välförtjänt uppmärksamhet åt dem som slitit ihop bra innehåll.

Vad gäller att länka till dem som länkar till mig så är jag ganska frikostig med det. Jag tycker att det är barnsligt roligt att bli uppmärksammad och fåfängt nog tror jag att de som följer mig är intresserad av min resa mot inflytande och påverkan.

Jag har nämligen inga journalistiska ambitioner. Jag har för länge sedan släppt idén om att vara ett nyhetsmedium. Det hade bara varit ett jobb, och ett sådant har jag redan. Det man får hos mig är mig och mina tankar, varken mer eller mindre.

Bryr jag mig därmed inte alls om vad de som följer mig tycker och tänker? På sätt och vis inte. Om jag ska tycka det är roligt så måste jag göra min grej. Och det är egentligen ganska smart – “min grej”, det vill säga mina tankar och mina perspektiv, de är jag av naturliga skäl bäst i världen på.

Däremot försöker jag att vara relevant snarare än redundant. Om någon annan gör analysen så slipper jag och kan därmed gå vidare. Därför blir mitt tipsande allt mer nischat och selektivt i takt med att allt fler gör bra filtreringar – och för mig därmed ännu roligare!

Det är med andra ord inte en tjänst jag erbjuder, vare sig det handlar om in- eller utlänkar, enkla punktlistor eller långa resonerande postningar. Jag erbjuder helt enkelt mig själv, min kunskap och mitt engagemang. Och det gör att jag är öppen för att bli pitchad – för mig är varje pitch ett kvitto på att mina högst personliga tankar är värda ett visst inflytande.

Så, med det sagt betonar jag attt jag inte “smurftipsar” för att få många läsare. För mig är det alltså enbart en fråga om att lyssna och bygga relationer. För det slår allt i in bok; att lyssna på (och belöna!) rätt människor och att ha sjukt inflytelserika läsare.

Min strategi är just “min strategi” och funkar inte för alla, men för just mig funkar den bra! Vi trivs ihop, min strategi och jag.

The Dark Art of Product Pricing
Naket om att ta betalt.